Baking in progress
Kategori: Allmänt
Jag och Alice började dagen med lite bakning inför kommande födelsedagskalas. Svante var också med, såklart. Klättrandes på benen och på Alice pall.
Syltkakor fick det bli.
Tänk, snart redan ett år sedan min trettioårsdag. I härlig värme och höggravid firade vi i dagarna två. Inte så mycket att fira egentligen längre kan jag tycka, med sina födelsedagar, men alltid kul att fixa kalas och att träffas.
Det var en mycket trevlig och mysig helg och jag blev verkligen bortskämd. Bland annat fick jag ju min kära Kitchen aid som vi använt till bakningen här idag. God mat, familj, vänner, sol och skratt bär jag med mig från firandet. Men oj vad jag svullnade upp! En månad senare skulle Svante födas. Jag hade redan besvär med foglossningar och värk i rygg och ben, blev ju inte bättre efter fixat två fester kan jag ju lova. Men det var det värt! Jag höll på att tappa suget helt där ett tag när man bara går och väntar på det där utlovade datumet då bebisen ska komma. Fångad i min egna kropp då jag varken kunde cykla eller gå något vidare. Sova är ju bara att glömma. Och leka med mitt lilla energiknippe till treåring blev en kraftansträngning. Då blev 30-årsdagen ett avbrott mitt i allt det där. Fick något annat att fokusera på ett tag med att planera mat, lekar och dukning. Och trots att det så här i efterhand kanske inte var så klokt att greja och dona så i mitt tillstånd gav det ändå så mycket energi sista månaden av graviditeten att det, som sagt, helt klart var värt det!
Vi försökte ihärdigt ta ett fint familjekort, men Alice ville då visst inte vara med på kort med oss. Bara med Fredrik. Så på dem två har vi fina kort men på oss ser dem ut ungefär så här.
Tjockis var jag i alla fall!
